online prescription solutions
online discount medstore
pills online
get generic viagra online
get generic viagra online
order viagra online
order generic viagra
buy generic viagra online
order generic viagra
get viagra
order generic viagra
order generic viagra online
buy viagra online
buy generic viagra online
get viagra
order viagra
get viagra online
get viagra online
order generic viagra online
get generic viagra online
buy generic viagra
get viagra online
get generic viagra
order viagra
get generic viagra
get generic viagra
buy viagra online
order viagra online
order viagra
buy viagra
buy viagra
buy viagra
order generic viagra online
buy generic viagra online
buy generic viagra
buy viagra online
buy generic viagra
get viagra
order viagra online
2012
29
Nov

Pauskvitter

Oj, vad jag längtar efter att fylla Språkmakargatan med inlägg igen – men just nu får jag det inte riktigt att gå ihop. Jag måste ro Portal-projektet i hamn först. Men snart kommer jag tillbaka med full kraft! Hoppas att ni finns kvar då, mina kära läsare. Så länge kan ni följa mig på Twitter: @LizaGreczanik


2012
27
Aug

UR-program och datorbrist

För ungefär ett och ett halvt år sedan läste jag debattartikeln “Lös upphovsrätten och släpp UR-programmen fria” av Eric Fichtelius i Dagens Nyheter. Då skrev han: – För att UR ska nå sin publik i framtiden måste även andra än public service-företagen få sprida de program som folket redan betalat för. Snart kommer UR-programmen att distribueras i ett annat universum än etersänd gammel-tv och gammelradio. Privata företagare och digitala plattformsbyggare kommer att tänka ut nya sätt att lära barnen matematik, historia och medicin. Att bromsa utvecklingen och låsa in programmen med lösenord och komplicerade avtalslösningar är inte rätt metod. För att programmen ska fortsätta att nå sin publik i rätt sammanhang måste vi lösa upphovsrätterna. Det kommer att kosta både ansträngningar och pengar, men vår attityd måste vara att vi ska dela med oss.”

Så kom då den stora dagen, äntligen! Idag lade UR ut 8000 utbildningsprogram på nätet – program som därmed blir tillgängliga för studerande i alla åldrar. Vilken fantastisk källa till kunskap!

Nu slipper jag som lärare gå omvägen via mediacentraler, lösenord och tidsbegränsningar när jag vill visa ett utbildningsprogram ur UR:s samling för mina elever. Nu kan eleverna se programmen på sina egna datorer när och hur de vill. Ja, och det bästa av allt: Nu kan eleverna förbereda sig inför t.ex. en klassrumsdiskussion eller reflektion genom att titta på ett UR-program hemifrån. Det innebär således att vi kan få mer tid till samtal i klassrummet.

Jag undrar om det så småningom kommer att bli möjligt att bädda in UR:s program på t.ex. bloggar och hemsidor (ungefär som man kan göra med Youtube-klipp). Det skulle ju vara en dröm för mig och andra bloggande lärare. Tänk så smidigt att komplettera t.ex. en instruktion inför en muntlig framställning med ett inspirerande UR-klipp om retorik. Eller, att publicera ett filmklipp i klassbloggen som eleverna får diskutera i bloggens kommentarfält?

Som tur är kan samtliga högstadieelever på min skola ta del av UR:s utbud, om de vill. Vi jobbar ju med en 1-1-lösning i årskurs 7-9. Vi kan skatta oss lyckliga. På många håll i landet saknar elever och lärare fortfarande egna datorer i skolan (!). I dagens DN skriver Eric Fichtelius en artikel om datorbristen i svenska skolor. Jag väljer att avsluta detta inlägg med Fichtelius tänkvärda ord: “När alla program regnar likt manna från himlen är det många som inte har någon sked, eller ens en dator. Nu blir det väldigt påtagligt hur den svenska skolan har hamnat utanför resten av samhället. Det som är en självklarhet för alla andra i arbetslivet – tillgång till moderna arbetsredskap – förvägras lärare och elever.

Fortfarande är det en fjärdedel av alla lärare som inte har en egen dator i jobbet. Föreställ er den kommunala förvaltning, den nyhetsredaktion eller det regeringskansli där det inte är en självklarhet att alla anställda har en egen dator! Och än värre är det för eleverna, där egen dator betraktas som lyx! Fortfarande är den skola som erbjuder en dator till varje elev någon sorts föregångsskola. Det är närmast absurt.

2012
26
Aug

Kommande föreläsningar

Nu är några av höstens föreläsningsdatum spikade. I oktober dyker jag upp i Linköping igen och föreläser om bloggar i undervisningen. En månad sedan fortbildar jag på hemmaplan dvs. i Lund och i mitten av december åker jag till huvudstaden. Är ni nyfikna på mina föreläsningar? Läs mer här.

Nästa år kommer jag bl.a. att föreläsa på konferensen Svenska som andraspråk (Stockholm) som arrangeras av Skolporten AB. Jag hoppas att jag får möjlighet att stanna och lyssna på de andra föredragshållarna. Jag är i mycket fint sällskap! Så här ser programmet ut:

Dag 1
- Svenska som andraspråk och dess roll i framtiden?
Kenneth Hyltenstam, professor vid Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet.

- Pedagogisk kartläggning av flerspråkiga elever – med ett särskilt fokus på nyanlända
Linda Castell, projektledare inom flerspråkighet i Linköpings kommun.

- Min programpunkt: Den digitala tekniken i klassrummet.

- Alfabetisering – att undervisa analfabeter och kortutbildade
Morit Malm, universitetsadjunkt vid Institutionen för språkdidaktik på Stockholms universitet

Dag 2
- Bedömning av svenska som andraspråk
Anna Flyman Mattson, lektor i svenska som andraspråk vid Lunds universitet.

- Lustfylld läsning och skrivning
Christina Nyrell, chef för enheten för flerspråkigt lärande i Gislaveds kommun.

- Tema genrepedagogik
Britt Johansson, lärare i svenska som andraspråk och projektledare för ett framgångsrikt skolutvecklingsprojekt i Rinkeby.

Läs mer på Skolportens hemsida (pdf-fil)

Hoppas att vi ses!

2012
13
Aug

Ordfundering

Vi har nästan nått halvvägs i arbetet med Portal och just nu skrivs det elevwebbsövningar så att det ryker om det. En stor del av jobbet går ut på att skapa ordquizzar vilket ger oss många tillfällen att stanna upp och fundera kring ords betydelser och härkomst. Igår knåpade jag på ett ordquizz som bl.a. innehöll ordet “extraknäck”. “Extraknäck” är ett ord som jag använder lite då och då – men inte förrän nu har jag funderat på etymologin. Varför heter det “extraknäck” egentligen?

Följande går att läsa på Wikipedia (i artikeln hänvisar man till källan “Nyfiken med sting” av Carl-Adam Nycop).
Uttrycket uppkom i mitten av 1900-talet på tidningen Expressen. Tidningens medarbetare var förbjudna att arbeta åt andra tidningar. Sinsemellan började man då prata om att man skulle hem och koka knäck, när man tillfälligt skulle arbeta åt någon annan, och den som arbetade mycket kunde säga att man skulle hem och koka extra knäck. Till slut kallade man helt enkelt allt sådant arbete för extraknäck.

Uppdatering: Ja, visst låter det som en skröna. Jag får helt enkelt leta vidare och se om jag hittar fler (rimliga) förklaringar.

2012
12
Aug

Jämföra kursplaner (sv/sva)

Under semestern fick jag tid att sätta mig ner och i detalj jämföra kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk (årskurs 7-9). Det här är något som har stått på min ”att-göra-lista väldigt länge. Sammanställningen av kunskapskraven publicerar jag här i bloggen, förhoppningsvis kan fler få användning av den. Om det finns intresse kan jag även lägga ut jämförelsen av syftestexterna och det centrala innehållet – men det får bli i ett senare inlägg.

Här är två funderingar som dök upp under arbetets gång:

1) Skrivningen som handlar om att eleverna ska tycka till om andra texter finns både i svenska och svenska som andraspråk. Elever som läser svenska som andraspråk ska kunna ge omdömen på ”…texters innehåll, språk och uppbyggnad”. I kursplanen i svenska finns inte ordet ”språk” med. Det står: ”Dessutom kan eleven ge (värdeord) omdömen om texters innehåll och uppbyggnad.” Hur kommer det sig? Självklart vill jag att även mina elever som läser svenska ska kunna visa att de kan sätta ord på vad som är bra och mindre bra i en text – ur ett språkligt perspektiv. Märkligt.

2) I kunskapskraven i både svenska och svenska som andraspråk står att eleven ska kunna skriva olika slags texter med språklig variation, textbindning och anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Jag saknar en tydligare formulering om texternas innehåll – och om elevernas förmåga att resonera och utveckla sina texter. Troligtvis vävs detta in i punkten ”anpassning till texttyp” men det skulle inte skada om man lyfte fram det ännu mer. I nästa stycke berörs innehållet i berättande texter – men innehållet i texter som bygger på resonemang, tankar och reflektioner står det ingenting om.

Tolkar ni skrivningarna på andra sätt? Berätta gärna!

2012
16
Jul

Blomsterbarn

För några dagar sedan snubblade jag över ordet orkidébarn i en tidningsartikel. Maskrosbarn känner jag ju till sedan tidigare, men orkidébarn? Jag blev nyfiken och gav mig ut i cyberrymden för att hitta mer information.

Språkrådets hemsida står följande:
Ordet maskrosbarn lanserades i Dagens Nyheter 1985 i en serie om robusta och psykiskt starka barn som trots svåra uppväxtförhållanden klarar sig bra i livet. Beteckningen togs över från motsvarande norska løvetannbarn och danska mælkebøttebarn. Två decennier senare, 2005, dök orkidébarn upp som beteckning på ömtåliga och känsliga barn som behöver extra mycket skydd och omsorg. Bakom dessa benämningar ligger förstås våra allmänna uppfattningar om dessa växter (…)”

Vackert, ellerhur?


orchidee by Alfi007 from sxc.hu
2012
14
Jul

Ny tidning

Det finns en ny tidning ute på marknaden som heter Skriva. Har ni läst den? Det har inte jag … men jag är väldigt nyfiken. En tidning fullmatad med skrivtips och författarknep låter definitivt som något som skulle kunna falla mig i smaken. På hemsidan kan man läsa mer.



2012
14
Jul

Fjortiska

“Typ”, “sånt”, “e”, “ba”, “asså” … som svensklärare har man markerat många talspråksvarianter i elevernas texter. När mina elever och jag pratade just om talspråk i skrift räckte en kille upp handen och sa:

- Det där kallas för fjortiska, Liza!
- Fjortiska?
- Ja, när ungdomar inte har koll på skillnaden mellan talspråk och skriftspråk.

Eleven var omtänksam nog att förse mig med en länk där begreppet förklaras mer ingående.

2012
27
Jun

Läsåret som gått

Så har vi snart gått in i juli månad vilket betyder semester för många lärare. Jag pustar ut efter ett händelserikt och hektiskt läsår (att jobba med två läroplaner samtidigt …phu.. bara en sådan sak). Efter ett års arbete är det skönt att kunna trycka på pausknappen, kippa efter andan och utvärdera. Vad har gått bra? Vad har gått mindre bra? Varför? Vad kan jag förändra? Vilka idéer ska jag bevara?

Det som har varit mest spännande under året som gått är, inte helt oväntat, att få undervisa i de årskurser där eleverna har en egen dator (1-1). De digitala verktygen erbjuder oanade möjligheter för dagens undervisning. Det bästa av allt är förstås att lärare och elever lär tillsammans och att den ena skoldagen sällan blir den andra lik.

Här är ett par exempel på svenskgruppernas digitala projekt 2011/2012:

Bokprat i radioform (årskurs 7, 8 och 9)
Eleverna läste en bok i en mindre grupp. Därefter förberedde de ett s.k.”bokprat” genom att skriva manus, hitta på diskussionsfrågor till varandra, samla argument, sammanfatta innehållet i boken osv. Den här typen av uppgift kan växa sig hur stor som helst … det är elevernas uppfinningsrikedom som sätter gränser (de kan t.ex. jobba med jinglar, ljudeffekter, radioteater, telefonintervjuer och läsarsms för att ge bokpratet det där “lilla extra”). Programmet publicerades i elevernas bloggar.

Digital fritidsgård (årskurs 9)
Storyline i bloggform om kärlek och sex.

TV-debatter – argumentation (årskurs 8 )
Eleverna spelade in ett debattprogram där de argumenterade för och emot ett ämne t.ex. retuschering i skönhetsmagasin eller mobiltelefoner i skolan. Programmet publicerades i elevernas bloggar.

Filmatiserade böcker (årskurs 6)
Två sexor på olika skolor bloggade tillsammans om en filmatiserad bok (Han hette Skellig av David Almond).

Digital robinsonad går till tryck (årskurs 6)
I sexan läste eleverna robinsonaden Kensukes rike av Michael Morpurgo. Därefter skrev de egna robinsonader (efter en särskild mall) på dator. Vi lade ner mycket jobb på att responsläsa texterna och efterarbeta dem. Slutligen lade vi in texterna på Solentro.se, valde bilder från CC Search och utformade egna böcker som trycktes i pappersform. Coolt, tyckte eleverna!

Jag har börjat fundera lite på kommande termins digitala äventyr och har några idéer på lut. Jag skulle vilja att mina elever fick arbeta mer med webbproduktion t.ex. genom att skapa egna temasajter om specifika ämnesområden (litteraturhistoria, språkbruk eller något helt annat). En annan idé är att mina kollegor och jag startar en ämnessajt med bl.a. en uppgiftsbank, länklistor och en sida där vi försöker koppla kunskapskraven till konkreta elevexempel.

2012
12
Jun

Tankar om modersmålets betydelse

Som SvA-lärare har jag förmånen att arbeta på en plats där språk från världens alla hörn möts t.ex. arabiska, tigrinja, kurdiska, persiska, turkiska och grekiska. Mångfalden i klassrummet ger kraft åt undervisningen och gör lektionerna spännande och oförutsägbara. Eleverna har måhända skilda bakgrunder och språkkunskaper – men de förenas i ett gemensamt mål: strävan efter att utveckla färdigheter i sitt andraspråk, svenska. Flertalet delar också erfarenheten av att växa upp med ett förstaspråk som har kommit att få stor känslomässig betydelse för dem.

Mina SvA-elever pratar gärna om sina modersmål. Under en klassrumsdiskussion uttryckte sig en pojke i nian på följande sätt: ” Man får aldrig glömma var man kommer från. Jag tror att vi som går i SvA-gruppen bättre förstår hur viktig ens bakgrund är. Våra svenska kompisar har ingenting att jämföra med. De fattar nog inte hur viktigt ett språk kan vara. De har liksom aldrig behövt fundera på det.” Pojken fick medhåll av sina kamrater. De var överens om att de riktigt starka känslorna för ett språk uppkommer när man får anledning att jämföra det med ett annat.

En flicka med makedonska som förstaspråk lyfte fram fördelarna med att vara flerspråkig i en uppsats: ”Tänk vad mycket jag har fått med mig under min uppväxt som mina kompisar aldrig kommer att få uppleva. Med ett extra språk känner jag mig rikare än många andra. Mina kompisar har bara en kultur. Jag har två. Det känns som om de ser världen i en bild medan jag ser den i 3D!”

Jag faller pladask för flickans träffande metafor. Genom sin dubbla kulturtillhörighet får hon möjlighet att betrakta världen ur en lins som hennes enspråkiga kamrater inte har tillgång till. Det får henne att känna sig lyckligt lottad och ger henne en plats i en unik språkgemenskap. “Jag har svenska kompisar som är avundsjuka för att jag har ett språk som inte de har. Jag förstår dem”, avslutar hon.

Inte alla elever är lika angelägna om att bevara sitt modersmål. En pojke i åttan förklarar: “Jag bor i Sverige och här pratar alla svenska. Varför ska jag vara annorlunda? Men mamma och pappa vill att jag ska lära mig persiska och då gör jag det.” Pojkens funderingar är varken ovanliga eller okomplicerade. Han slits mellan det han möter i skolan och det som förväntas av honom hemifrån.

Är det viktigt att bevara sitt modersmål? Mina elever är inte helt eniga. Som SvA-lärare understryker jag naturligtvis modersmålets betydelse för t.ex. andraspråkinlärningen och det fortsatta kunskapsbygget. Ett annat relevant argument i sammanhanget är det känslomässiga. Vad händer när man plötsligt inte kan kommunicera med sina släktingar? Vad händer med den kulturella identiteten? Är jag verkligen beredd på att klippa bandet med min bakgrund och historia?

Då och då berättar jag för mina elever om hur stark saknaden kan bli efter ett språk. Mitt modersmål, polska, förlorade jag någonstans på den snåriga vägen in i tonåren. Just då reflekterade jag inte nämnvärt över vad en sådan förlust kunde innebära. Jag kastade iväg en skatt utan att begripa dess värde. Idag är tomrummet efter det språk som jag en gång behärskade, stort. I vuxen ålder har jag börjat associera polska med min barndom vilket laddar språket med känslor av saknad. Nostalgiord kanske man har hört talas om … men nostalgispråk?

Jag växte upp i ett hem där både föräldrar talade polska. Som liten flicka omfamnades jag av det polska språket från tidig morgon till sen kväll. Det var genom de polska orden jag bekantade mig med min omvärld och allt som rymdes i min barndom; gungor, barfotalek, mysiga kvällsmål, varm choklad, tandborstning, svampplockning, varma mackor och den obligatoriska godnattstunden – allt fick polska benämningar. Polskan kändes trygg och pålitlig. Den vaggade mig till sömns på kvällen och välkomnade mig på morgonen.

När jag började på dagis blev svenska plötsligt det språk som dominerade i min vardag. Alla barn och vuxna runt omkring mig pratade svenska. En eftermiddag när jag satt i sandlådan med min syster, upptäckte jag att jag inte kunde formulera det jag ville säga till henne på polska. Jag fick byta språk till svenska. Den dagen blev på många sätt en vändpunkt för mig. Omedvetet lade jag mitt förstaspråk åt sidan för att ge mig ut på äventyr i de svenska språklandskapen. Modersmålsundervisningen då? Den krockade med undervisningen i svenska i skolan. Jag blev tvungen att välja vilket språk jag skulle satsa på. Denna valsituation skulle jag förstås aldrig behöva utsättas för. Jag förstår fortfarande polska hjälpligt, men min vokabulär sträcker sig inte särskilt långt. Docka, kantarell, ögonfransar och sax – grundorden finns där någonstans. Dörren till den mer avancerade polska ordvärlden är emellertid stängd.

Jag är glad att majoriteten av mina elever värnar om sitt modersmål och är stolta över det. De elever som tvekar på modersmålets betydelse har fortfarande tid och möjlighet att göra val som de inte behöver ångra i framtiden.

Jag vill återgå till pojken i nian som under vår klassrumsdiskussion fastslog att man inte får glömma var man kommer ifrån. Jag kan naturligtvis inte mer än hålla med honom. Han har redan i ung ålder förstått hur viktigt språket och ursprunget är för en människas identitet och tillhörighet. Förhoppningsvis förvaltar han det språk som han har fått i gåva av sina föräldrar. För mig blev det en dyr läxa. Visst är det ledsamt att inte kunna föra vidare sitt modersmål till sina barn. Visst är det en sorg att ha mist nyckeln till sin härkomst. Att förlora sitt modersmål är onekligen att förlora en bit av sig själv.

Mina elevers favoritord på modersmålet:
Te dua – Jag älskar dig (albanska)

Habibi – Älskling (arabiska)

Corazón – hjärta (spanska)

Mazi – Tillsammans (grekiska)

S̄wạs̄dī – hej (thailändska)

Szczęście – lycka (polska)

2012
8
Jun

… och när man talar om trollen

Idag fick mina medförfattare och jag varsitt rykande färskt exemplar av Portal i brevlådan. Nu ska jag bläddra … och njuta!

2012
3
Jun

Livstecken

Det har varit tyst länge på Språkmakargatan. Det beror på att jag har varit fullt upptagen med ett spännande projekt som har ätit upp en stor del av min tid. Jag och tre författarkollegor har tillsammans med Gleerups förlag skrivit ett läromedelspaket i svenska för årskurs 7-9. Det heter Portal och bygger på den nya kursplanen i svenska. Portal består av en grundbok, två fördjupningsböcker och två webbar (elevwebb och lärarwebb). Materialet kommer även att erbjudas som interaktiva böcker. Vi är väldigt stolta över vårt läromedel och hoppas att lärare runt om i landet kommer att tycka om det! Grundboken har precis gått till tryck. Så spännande! Läs mer här.

Förhoppningsvis kommer inläggen att dyka upp mer frekvent här hädanefter (även om arbetet med Portal är långt ifrån klart).

2011
23
Sep

“Svenska för alla”

Den 25 november ska jag föreläsa på Chinateatern i Stockholm vid konferensen “Svenska för alla” (Natur och Kultur). Min föreläsningspunkt heter “Digital svenska i klassrummet” och handlar om hur man kan använda sig av den digitala tekniken i sv/sva-undervisningen.

Konferensprogrammet ser väldigt spännande ut. Ta en titt! Jag håller tummarna för att jag får möjlighet att stanna och lyssna på samtliga föreläsare! Programpunkterna kommer att handla om alltifrån modern retorik och nya nationella prov till andraspråksinlärning och “readning to learn”. Hoppas att vi ses där!

Här är vi som föreläser:

2011
11
Sep

Läsborgarmärket

Nu lanserar Akademibokhandeln läsborgarmärket. “Som en uppmuntran att få igång ditt barns läsning lanserar vi nu Läsborgarmärket. Hämta ett läskort på Akademibokhandeln och välj ut de böcker som passar just ditt barns läsnivå. I läskortet för ni in de böcker ditt barn klarat av att läsa på egen hand. Efter fem lästa böcker belönar vi barnet med det vita Läsborgarmärket, som ni hämtar gratis i någon av våra butiker. Samla alla tre färger genom att fortsätta läsa ännu fler böcker!” (Citat från Adlibris hemsida).

Vilken bra idé! Synd bara att det är en bokaffär som ligger bakom initiativet (självklart vill de tjäna pengar). Nåja, så länge det leder till att barnens läsning stimuleras är jag nöjd.

2011
11
Sep

Bloggsaknad

Bloggen återspeglar stressfaktorn i mitt liv ganska bra. När jag är avslappnad och har mycket tid över, då duggar blogginläggen tätt. När jag (som nu) är överhopad av jobb kan det gå många veckor mellan inläggen. Idag kikar jag in här för att ge bloggen en liten kärleksförklaring. Kära blogg! Jag tycker om dig och saknar dig!

2011
28
Aug

I kalendern v.35/36

Det gäller att hålla i sig när läsåret börjar. Som lärare sugs man in i en otyglad stormvind av arbetsuppgifter och åtaganden. Men trots allt slit är det är kul att vara tillbaka! Såklart! Varje nytt läsår är en liten nystart. Jag har sett särskilt mycket fram emot att planera läsårets undervisningsinnehåll tillsammans med kollegorna. Spännande idéer är det aldrig ont om… och nu när vi har två årskurser på skolan med 1-1-lösningar är möjligheterna för undervisningen oändliga.

Vi kommer att fortsätta arbetet med digitala bloggportfolios i både sjuan och åttan. Det är ett fantastiskt verktyg att jobba med och känns revolutionerande för undervisningen på många sätt. Jag kommer att berätta mer om bloggportfolios i ett kommande inlägg. I nian har vi precis startat ett kärlekstema med storyline som arbetsmetod. Här jobbar vi med en virtuell fritidsgård och s.k. vokis. Temat ska avslutas med digital poesi (Tack för inspirationen Anna Kaya!).

Här är ett litet utdrag från min kalender:

    ★ Göra performansanalyser på SvA-fyrornas elevtexter,
    ★ Rätta och sammanställa diagnoser,
    ★ Fortsätta utforma LPP:er till fyror, femmor, sexor, sjuor, åttor och nior (många grupper i år!)
    ★ Föräldramöte i sexan,
    ★ SvA-möte med kollega på grannskolan,
    ★ Utflykt med sexorna till “Ribban” i Malmö,
    ★ Fortsätta djupläsa Lgr 11,
    ★ Förbereda höstterminens föreläsningar. I september åker jag bl.a. till Kungälv och Linköping för att föreläsa om bloggar, digitala verktyg och moderna arbetssätt i SvA.
    ★ Fortsätta med mitt “hemliga” bokprojekt. Deadline närmar sig med stora steg. Jag hoppas att jag kan berätta mer i samband med Skolforum då boken (troligtvis?) kommer att lanseras.

2011
13
Aug

En liten pärla

“Läs den”, sade skolbibliotekarien och lade Himlen börjar här av Jandy Nelson i min hand. “Du kommer inte att kunna lägga boken ifrån dig förrän den är utläst”.

Boktipset kunde inte ha kommit mer lägligt. Jag kände mig utsvulten på bra böcker efter en ganska torftig lässommar. På nattduksbordet låg John Ajvide Lindqvists “Lilla stjärna” och bad om fler chanser, men den kampen var förlorad för länge sedan (när boken tog steget från thriller till splatter stängde jag igen den för gott).

Himlen börjar här är en bok att förälska sig i. Den handlar om sjuttonåriga Lennie som trivs bra i skuggan av sin utåtriktade storasyster Bailey. När Bailey plötsligt går bort i en hjärtattack vänds lillasysterns värld upp och ner. Sorgen och saknaden tar ett fast grepp om Lennie och tvingar henne att försöka ta reda på vem hon är utan sin syster vid sin sida. I samma veva drabbas hon av pubertetens nycker. Kroppen börjar uppföra sig på sätt som Lennie inte är van vid – vilket är skrämmande och spännande på samma gång. Den stora kärleken slår snart ner som en blixt från klar himmel – och har en storm av förbjudna känslor i sällskap.

Trots att Himlen börjar här till stor del handlar om sorg och tankar om döden är den på intet sätt en deprimerande bok. Faktiskt helt tvärtom. Nelsons historia är livsbejakande och hoppfull. När Lennie fastnar i mörka funderingar om döden har livet alltid en tendens att avbryta.

“Men jag vet vad jag menade. Jag menade att nu vet jag hur nära döden vi är. Hur den lurar på oss. Och vem vill gå runt och veta det? Vem vill tänka på att vi bara är ett enda oförsiktigt andetag från döden? Vem vill veta att den vi älskar och behöver mest kan försvinna för evigt bara så där?
Han säger: ‘Men om du vet att det värsta kan hända när som helst, då vet du ju också att det bästa kan hända när som helst?’

Bokens största styrka är språket. Himlen börjar här är en sådan där text som man önskar att man hade skrivit själv. Orden har omsorgsfullt pusslats ihop till en vacker enhet. Liknelser och metaforer dansar elegant över sidorna. Ingenting lämnas åt slumpen. Jag tycker om att Nelson har arbetat med varje kapitel som om det vore en fristående historia. Efter bara några sidor märker jag att det inte är handlingen i huvudsak som får mig att vända blad utan Nelsons sätt att knyta ihop sina avsnitt. Berättelserna i berättelsen är som små konstverk.

Det gör ingenting att Himlen börjar här stundtals är överlastad med sockersöta detaljer som gräddrosa rosor och väldoftande syrener. Eller att det ibland kan bli lite väl storslaget och pompöst. Det är istället en fin kontrast till sorgens mörker … och det är väl så det är … att i dödens närhet blir det levande ännu mer levande.

En av årets bästa läsupplevelser.

2011
7
Aug

Bakom orden

Bakom de ord vi använder dagligen gömmer sig spännande historier! Det är synd att vi så sällan tar oss tid till att lyssna på dem. I fredags spelade jag för första gången i mitt liv frisbeegolf. Under rundan funderade jag på ordet frisbee. Varför heter frisbee, frisbee? Jag vände och vred på ordet men kunde inte komma fram till något.

Två av favoritböckerna i min bokhylla heter Om ett ord (nr 1 och 2) av Ernerot och Holmström. Jag har skrivit om dem tidigare i min blogg – och kommer säkert att göra det fler gånger. Om ett ord är en liten skattkista med språkliga godbitar. Här kan man ta del av historierna bakom nästan 500 ord. Det är svårt att lägga böckerna ifrån sig.

Enligt Ernerot och Holmström kom inspirationen till frisbeen från amerikanska studenter som började leka med pajformer från “Mrs Frisbies Pies” … och på den vägen är det! Ordet stavas som det gör av juridiska skäl.

Fler intressanta nedslag i boken:
- Ordet filofax är en “snabbform” av den engelska frasen “filled of facts”.
- Punsch kommer från hindis ord för fem, då punsch ursprungligen innehöll fem ingredienser.
- Pool (som i swimmingpool) är samma ord som pöl.
- Termos är grekiska och betyder varm.

… och varför avokado heter just avokado är jag för blyg för att skriva här. Läs mer i “Om ett ord 2″.



Filled of facts
(Bild: Sxc.hu by michael123 )
2011
7
Aug

Ännu en bästsäljare blir film

Apropå filmatiseringar av populära böcker (bra bokmanus går onekligen som smör i solsken därborta i Hollywood). I oktober dyker Niceville av Stockett upp på svenska biografer. Jag läste boken för några månader sedan och gav en stor tumme upp här i bloggen. Då skrev jag:

“Jag förvånas över den effekt Niceville har på mig: Boken är inte fulländad – vare sig språkligt eller innehållsmässigt och några av de vita birollerna i romanen är aningen stereotypa. Det är inte heller problemfritt att som vit författare ta sig an ett svart berättarperspektiv. Ändå glömde jag bort tid och rum när jag höll Niceville i händerna. Stundtals tittade jag på de sidor som återstod och önskade att de skulle vara fler.”

Bokens styrka ligger i berättarrösterna. Karaktärerna Aibileen och Minny är omöjliga att värja sig mot. De är så noggrant utmejslade att de nästan hoppar upp ur boken. Det sätter stor press på rollbesättaren.

När jag tittar på rollistan blir jag lite besviken. Den motsvarar inte de mentala bilder som jag har målat upp av karaktärerna under läsningens gång. Skeeter spelas av Emma Stone… och jag förstår tanken. Emma Stone är färgstark och har skinn på näsan, Men, hon är alldeles för vacker. Jag föreställer mig Skeeter som betydligt mer oborstad (vilket också bidrar till hennes charm). Skeeter vänder sig inåt, till skillnad från de andra societetsdamerna som fokuserar på sitt yttre. Jag tycker om Emma Stone, men hon ser lite “utklädd” ut i trailern. Jag blir så trött på Hollywood. Det verkar vara helt otänkbart att ge en tjej som inte passar in i den rådande skönhetsmallen en huvudroll. Istället rufsar man till håret på en “perfektion” … och sätter glasögon på hennes näsa. Förvandlingen är klar!

Aibileen spelas av Viola Davis och Minny av Octavia Spencer. Det kan säkert bli bra även om “min” Minny är äldre och har mer pondus. Men, huvudsaken är att skådespelarna lyckas hitta karaktärernas inre väsen och förmedlar det till oss. Det blir upp till bevis.

En liten tjuvtitt:

2011
5
Aug

Läst på Facebook

Klockan är mycket. Jag skriver på mitt bokprojekt, men ögonlocken börjar bli tunga. Ett kort besök på Facebook innan läggdags resulterar i ett gott skratt. Jag läser:

“Det är ironiskt att en 11-årig tjej blivit avslängd från SJ:s tåg för att hon inte kunnat uppvisa någon biljett, när det flera gånger funnits folk med biljett utan att SJ kunnat uppvisa något tåg…”