Idag blir det en lätt språkfyra som inte kräver så mycket tankeverksamhet (mycket passande för denna trötta, trötta söndagskväll). Denna gång ska vi fundera på personnamn. Jag har ofta tänkt på vilken stor upplevelse det måste vara att ge sitt/sina barn ett namn - vilken vacker kärleksförklaring! Jag älskar mitt namn just för att jag vet att det är min mamma och pappa som har valt det åt mig. Det finns nog inte många språkligheter som väljs med sådan omsorg.
En person har stor makt över sitt namn. Har ni märkt att ett namn kan bli vackert eller fult beroende på sin bärares personlighet? När jag var liten avgudade jag min lärarinna som hette Marianne. Självklart var Marianne det vackraste namn jag kunde tänka mig.
Sara, Michaela, William eller kanske Therese..? Vilka är dina namnfavoriter… och varför (ibland är det svårt att motivera varför man tycker om ett visst namn. Det kan ju vara så enkelt att det har en fin klang eller en vacker betydelse.)
Här är mina favoriter:
Flickor: Alicia (mjukt, behagligt namn), Julia (även detta namn är behagligt på tungan), Joline (kanske efter sången?), Ellie (vacker klang tycker jag!).
Pojkar: Elias (kanske för att jag var förtjust i en Elias när jag var liten..? 
Isak (kort och manligt), Eric (efter min underbare brorson), Marcus (min pojkväns namn!)
Nu är det din tur!
