Idag går mina tankar till familjerna som drabbades av brandkatastrofen på Hisingen för tio år sedan. Tänk att livet är så skört, så omtåligt. På bara några sekunder förändrades tillvaron för så många… På bara några sekunder. Den tanken gör mig rädd. Att ens tillvaro i ena stunden kan vara trygg och harmonisk för att i nästa ha förvandlats till en avgrund, ett kaos. Jag minns hur bestört jag blev när jag tog del av nyheten om branden i Göteborg. Jag var nitton år då, lika gammal som många av ungdomarna på löpsedlarna. I den åldern tror man att man befinner sig i början av livet… Branden i Göteborg är en smärtsam påminnelse om att det inte alls behöver vara så.
Ålderdomen är inte självklar
