Under en tjejfika kom min blogg upp som samtalsämne. Vad saknar ni på Språkmakargatan, frågade jag? Fler listor, svarade en kompis. Lite otippat, men visst varför inte? Jag har länge funderat på att hoppa på Kulturfyran som publiceras varje vecka i Kulturbloggen - en lista som uppmuntrar till reflektioner om det mesta som ryms inom begreppet kultur. Jag ger det ett försök!

1. Har du avgett något nyårslöfte?
Den 31 december har blivit den dag då vi tar oss tid att tänka på dåtid och framtid. På många sätt är det också en dag då vi betraktar våra liv och det vi hittills åstadkommit. Är jag på rätt väg? Ska jag kanske byta riktning? Jag tror att det är nyttigt med regelbundna reflektionsstunder i livet… då man summerar det som har varit och blickar framåt mot nästa kapitel. Den 31 december kan också vara ett bra tillfälle för en nystart - en chans att försöka bli snällare, hälsosammare, mer framgångsrik osv.

Under årens lopp har jag insett att nyårslöften bär en förbannelse över sig. Man håller dem aldrig. De är helt enkelt omöjliga att hålla. Istället går jag in i det nya året med inställningen att jag ska göra någonting under de kommande tolv månaderna som får mig att växa och utvecklas. Det låter likadant varje år: … till nästa nyårsafton ska jag känna att jag på något sätt har vuxit som människa. Det kan handla om att utvecklas i mitt yrke, bli en bättre medmänniska, upptäcka världen eller nya sidor hos mig själv. För mig är det precis detta livet handlar om…att hela tiden sträva framåt, lära mig nya saker och försöka bli en bättre person. Uppfyllde jag mitt löfte år 2008? Ja, det måste jag säga! Jag står inte på samma plats idag som jag gjorde år 2007. Jag har rört mig framåt.

2. Vilken är den första boken du ska läsa eller har läst i år?
Just nu läser jag Möss och människor av John Steinbeck tillsammans med mina nior.

3. Vilken är den första filmen du har sett eller ska se i år?
Jag har överhuvudtaget inte suttit vid TV:n i år, ännu mindre i biosalongen. Precis innan nyår såg jag Die Welle, en modern filmatisering av boken Vågen. Jag är imponerad av nyversionen, men ändå inte helt nöjd. Vad händer när man drar begreppet gemenskap och tillhörighet till sin spets? Då “vi” blir mot “dem”? En gymnasielärare vill synliggöra mekanismerna i en diktatur för sina elever genom att själv skapa en fascistisk rörelse. Det hela urartar och får förrödande konsekvenser. Det känns spännande att den gamla historien har putsats av och placerats i en modern kontext: samma budskap “det kan hända igen”, men nu på 2000-talet bland rockmusik, webbsidor, nattklubbar och grafitti. Filmen gör mig besviken på en punkt - eleverna framställs som alltför naiva vilket får berättelsen att bli en aning otrovärdig. Jag inser förstås att själva poängen med berättelsen är att vem som helst kan falla för grupptryck och förlora sina värderingar, men filmen är lite övertydlig.

4. Vilket kulturevenemang ser du mest fram emot i år?
Hmm… här måste jag ju ge ett sådant töntigt och “ocreddigt” svar som melodifestivalen - eftersom syrran och jag har biljetter till delfinalen i Malmö. Vi kommer att få se bl.a. Sahlene, norska Maria Haukaas Storeng, Sarah Dawn Finer och Agnes.