Fika på främmande språk

Visst blir man förvÃ¥nad när man upptäcker att ett ord/begrepp som används flitigt i ett sprÃ¥k – inte existerar i ett annat. Jag tycker att det är jättespännande! Ett ord skapas ju för att det finns ett behov. Uppenbarligen skiljer sig behoven (och därmed orden) Ã¥t mellan olika länder. Vi har ju det klassiska exemplet med snö som finns i hundratals olika varianter pÃ¥ Grönland, medan det i Sverige heter snö oavsett om snön är blöt eller hÃ¥rt packad. Tänk att ett lands kultur, historia och t.om. geografi har sÃ¥dan inverkan pÃ¥ sprÃ¥ket.

“Lagom” är ett svenskt begrepp som saknas i mÃ¥nga andra sprÃ¥k. Hur kommer det sig att ordet finns i svenskan dÃ¥? Har det möjligtvis nÃ¥got samband med att svenskar ofta är just “lagom” (se. Jantelagen). Min pappa blev förtjust i ordet “lagom” när han lärde sig svenska. I polska är man tvungen att använda mÃ¥nga ord för att närma sig betydelsen av det svenska begreppet.

Idag när jag surfade runt pÃ¥ Facebook upptäckte jag en gruppsida som heter “Make FIKA a verb in other languages than Swedish“. Finns inte motsvarigheten till svenska “fika” i andra sprÃ¥k? En av medlemmarna i gruppen skriver: “PÃ¥ tiden att det i alla fall införs i bÃ¥de Danmark och Norge! Här i det sydliga rød-hvide land fÃ¥r man förklara det som “sidde ned pÃ¥ et hyggeligt sted og drikke noget varmt imens man hyggesludrer… MÃ¥ske spise noget sødt til ogsÃ¥” En annan medlem berättar: “to quote my japanese friend, who’s moved back to her hometown: ‘I tried to fika with my family here, but it’s not the same as in Sweden…’ so true, since they don’t have the kanelbulle over there!

Vidare är det intressant att tänka pÃ¥ den kulturella betydelsen av ordet fika och de konnotationer som vi knyter an till ordet. Med ordet fika kommer ju ett antal associationer som är gemensamma för oss svenskar. De flesta av oss tänker följaktligen pÃ¥ samma sak när vi hör ordet fika: café, samtal, dryck, bulle. SÃ¥ här definierar en Facebook-medlem ordet: “Coffee or no coffee, the idea with fika is that you eat something sweet at the same time as you are having a meaningless (or meaningful, if you wish) conversation with a friend/family member/cutie… What you drink at the occasion is a matter of taste. That’s what fika is all about!

Om lagom finns i svenskan för att svenskar värdesätter saker och ting som är lagom…vad avslöjar dÃ¥ ordet fika om den svenska kulturen och svenskarna?



Bilden hämtad från Kitchenbloom

10 thoughts on “Fika pÃ¥ främmande sprÃ¥k

  1. Anna

    Hej hej!
    Intressanta grejer. Minn´s att jag läst en ihopsamling avord som beskriver snö…kanske var det pÃ¥ DN. Blötsnö, trinnsnö, skarsnö…
    Hihi, du vet väl att fiken på tyska är knulla? :) Så att säga Do you want to fika with med? till en tysk kan leda till jobbiga förvecklingar. :)
    Men synd om danskarna som måste säga så mycket ord för en sån trevlig och enkel sak som att ta en fika ju.

    Reply
  2. saom

    Det där med “fika” är ju lite dialektalt ocksÃ¥, även inom Sveriges gränser. SÃ¥ har i alla fall jag förstÃ¥tt det. I vissa delar av landet betyder det alltid enbart en kopp kaffe, i andra delar kan “kvällsfika” betyda en hel middag.

    Reply
  3. carulmare

    Hej! Jag talar svenska, är finlandssvensk… men här säger vi inte heller fika. Istället säger vi att vi ‘gÃ¥r pÃ¥ kaffe’ (vilket helt tydligt är en översättning frÃ¥n finskan), oberoende om vi tänker dricka kaffe eller te… eller bara ta en paus frÃ¥n arbetet. Dethär att ‘gÃ¥ pÃ¥ kaffe’ det hör mycket nära ihop med arbetet. Kanske är det till och med det viktigaste i arbetslivet, kaffepausen. :) Men kaffepaus eller kafferast är ju svenska… tror jag. Använder man de uttrycken i Sverige? Och hör fika alls ihop med arbetslivet?

    Jag tycker fika är ett bra ord. Då kan den ena dricka kaffe och den andra te eller något annat.

    Undrar om det alls hör ihop med ordsprÃ¥ket, ‘den som fikar efter mycket, mister ofta hela stycket’….? Jag fikar ofta efter fika, men för det mesta slutar det väl… eller som jag vill! :)

    Reply
  4. Linnea

    Förra Ã¥ret lärde jag känna en australiensisk utbytesstudent här i Lund. Vi pratade bara engelska när vi sÃ¥gs men hon hade börjat använda ordet fika för det som hon annars skulle kalla “have a coffee” eller nÃ¥tt liknande… Hon avslutade även alla sms med kram, vilket var rätt kul, det hade hon ju ocksÃ¥ snappat upp frÃ¥n svenskan.

    Reply
  5. Mia

    Jo det där med fika – det borde definitivt införas i andra sprÃ¥k ocksÃ¥. Jag vet att jag sa det till min norska väninna, “ska vi ta en fika?” och till min förvÃ¥ning märkte jag att hon inte riktigt förstod mig. LOL. I min egen blogg har jag redan infört “fika” i mina engelska översättningar! För det är sÃ¥ kringelikrokigt att skriva “had a cup of coffee” – det säger liksom inte det jag vill säga. Dessutom dricker jag inte kaffe. LOL

    Reply
  6. Liza Post author

    Okej, fika verkar inte vara ett bra alternativ vare sig på tyska eller italienska! ;-)

    Saom: Vad intressant…kanske har du rätt… kanske har fika olika betydelser i landets olika delar.

    CarulMare: Tack för ditt intressanta inlägg! Bra infallsvinkel det här med i vilket sammanhang man kan kalla fika för fika. Ja, kan man t.ex. fika på arbetstid? Jag vet inte? Kaffepaus passar nog bättre här.

    Linnea: Min kompis har också anammat det svenska ordet fika!

    Mia: Nämen, vad spännande att du har stött på svårigheten med översättning av ordet fika i din blogg och skoj att du har valt att hålla fast vid det svenska begreppet!

    Reply
  7. Henning

    Jag tänkte kommentera något annat än själva fika-temat. Det är inte meningen att vara så himla von-Oben, men den här myten om Grönlänningar och snö är ett av mina favoritämnen. Jag ska inte dra hela historien om hur den uppstod utan nöjer mig med att lite kort säga något om varför det inte stämmer.

    För det första är det inte helt lätt att peka ut vilket sprÃ¥k man skulle mena, men det rör sig här antagligen om Kalaallisut, som är ett eskimÃ¥-aleutiskt sprÃ¥k. Ord i den här sprÃ¥kfamiljen bildas av ett rotmorfem till vilket fogas väldigt mÃ¥nga suffix. Det innebär att ett enda ord kan motsvara hela fraser i ett sprÃ¥k som svenska. exempelvis bestÃ¥r ordet “tusaatsiarunnanngittualuujunga” (frÃ¥n sprÃ¥ket Inuit) av ett rotmorfem och fem suffix, det betyder nÃ¥gorlunda ordagrant: “Jag kan inte höra särskilt bra” (ungefär: att höra – bra – kunna – inte – väldigt mycket – Jag). Om man räknar varje ord som har nÃ¥got av de olika “snörelaterade”-rötterna (api- “snö som täcker nÃ¥got” qani- “snöflinga” plus ett antal till) och deras suffix som ord för snö sÃ¥ finns det faktiskt flera miljoner ord för snö i Kalaallisut, Inuit, Yupik och de andra eskimÃ¥-aleutiska sprÃ¥ken. Jämför med svenska där vi kan säga exempelvis snö, skare och driva, men ocksÃ¥ snöboll, snöslott, snöhög, snöhögsslott, snöbollshög, smältsnö, eller varför inte: snö som faller, gÃ¥ i nysnö, rulla en snögubbe o.s.v. Uttryckskraften skiljer sig alltsÃ¥ inte sÃ¥ mycket.

    Myten har antagligen uppstÃ¥tt bÃ¥de pÃ¥ grund av okunskap om de här sprÃ¥kens morfologiska system, och för att stödja den lÃ¥ngt ifrÃ¥n okontroversiella teorin att sprÃ¥ket i stort speglar vÃ¥r världsuppfattning (nÃ¥got som tycks omhuldas ganska starkt av Fredrik Lindström). Lingvisten Benjamin Whorf (som var med och skapade teorin) menade att avsaknaden av ett ord för “bara snö” visade att talarna av Kalaallisut tänkte sig de olika snötermerna (fallande snö, liggande snö) som konceptuellt helt olika, alltsÃ¥ pÃ¥ ungefär samma sätt som vi skiljer pÃ¥, säg luft och mark. Man kan ju frÃ¥ga sig om vi pÃ¥ samma sätt inte ser att begrepp för olika typer av vattenansamlingar (hav, tjärn, sjö, göl) är besläktade för att det saknas överordnat ord.

    Jag vill verkligen inte ta ifrån dig nöjet att fundera över varför olika språk uttrycker samma saker på olika sätt, det gör jag själv också, men ofta kan man dra lite höga växlar på något, framför allt när det handlar om ords betydelser. Hoppas att uppgörelsen med Grönlandsmyten väcker fler frågor om språk än vad det ger svar.

    Det blev nog inte sÃ¥ väldigt “lite kort” det där, känns som att jag inte fÃ¥r skriva av mig ordentligt pÃ¥ dagarna kanske?

    Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>