online discount medstore
advair diskus for sale
buy advair diskus without prescription
allegra for sale
buy allegra without prescription
aristocort for sale
buy aristocort without prescription
astelin for sale
buy astelin without prescription
atarax for sale
buy atarax without prescription
benadryl for sale
buy benadryl without prescription
buy clarinex without prescription
clarinex for sale
buy claritin without prescription
claritin for sale
buy flonase without prescription
flonase for sale
buy ventolin without prescription
ventolin for sale
amoxil for sale
buy amoxil without prescription
augmentin for sale
buy augmentin without prescription
bactrim for sale
buy bactrim without prescription
biaxin for sale
buy biaxin without prescription
buy cipro without prescription
cipro for sale
buy cleocin without prescription
cleocin for sale
buy dexone without prescription
dexone for sale
buy flagyl without prescription
flagyl for sale
buy levaquin without prescription
levaquin for sale
buy omnicef without prescription
omnicef for sale
amaryl for sale
buy amaryl without prescription
buy cozaar without prescription
cozaar for sale
buy diabecon without prescription
diabecon for sale
buy glucophage without prescription
glucophage for sale
buy glucotrol without prescription
glucotrol for sale
buy glucovance without prescription
glucovance for sale
buy micronase without prescription
micronase for sale
buy prandin without prescription
prandin for sale
buy precose without prescription
precose for sale
buy cialis professional without prescription
cialis professional for sale
buy cialis soft without prescription
cialis soft for sale
buy cialis super active without prescription
cialis super active for sale
buy cialis without prescription
cialis for sale
buy levitra without prescription
levitra for sale
buy viagra professional without prescription
viagra professional for sale
buy viagra soft without prescription
viagra soft for sale
buy viagra super active without prescription
viagra super active for sale
buy viagra super force without prescription
viagra super force for sale
buy viagra without prescription
viagra for sale
buy celebrex without prescription
celebrex for sale
buy colcrys without prescription
colcrys for sale
buy feldene without prescription
feldene for sale
buy imitrex without prescription
imitrex for sale
buy inderal without prescription
inderal for sale
buy indocin without prescription
indocin for sale
buy naprosyn without prescription
naprosyn for sale
buy pletal without prescription
pletal for sale
buy robaxin without prescription
robaxin for sale
buy voltaren without prescription
voltaren for sale

Fika på främmande språk

Visst blir man förvånad när man upptäcker att ett ord/begrepp som används flitigt i ett språk – inte existerar i ett annat. Jag tycker att det är jättespännande! Ett ord skapas ju för att det finns ett behov. Uppenbarligen skiljer sig behoven (och därmed orden) åt mellan olika länder. Vi har ju det klassiska exemplet med snö som finns i hundratals olika varianter på Grönland, medan det i Sverige heter snö oavsett om snön är blöt eller hårt packad. Tänk att ett lands kultur, historia och t.om. geografi har sådan inverkan på språket.

“Lagom” är ett svenskt begrepp som saknas i många andra språk. Hur kommer det sig att ordet finns i svenskan då? Har det möjligtvis något samband med att svenskar ofta är just “lagom” (se. Jantelagen). Min pappa blev förtjust i ordet “lagom” när han lärde sig svenska. I polska är man tvungen att använda många ord för att närma sig betydelsen av det svenska begreppet.

Idag när jag surfade runt på Facebook upptäckte jag en gruppsida som heter “Make FIKA a verb in other languages than Swedish“. Finns inte motsvarigheten till svenska “fika” i andra språk? En av medlemmarna i gruppen skriver: “På tiden att det i alla fall införs i både Danmark och Norge! Här i det sydliga rød-hvide land får man förklara det som “sidde ned på et hyggeligt sted og drikke noget varmt imens man hyggesludrer… Måske spise noget sødt til også” En annan medlem berättar: “to quote my japanese friend, who’s moved back to her hometown: ‘I tried to fika with my family here, but it’s not the same as in Sweden…’ so true, since they don’t have the kanelbulle over there!

Vidare är det intressant att tänka på den kulturella betydelsen av ordet fika och de konnotationer som vi knyter an till ordet. Med ordet fika kommer ju ett antal associationer som är gemensamma för oss svenskar. De flesta av oss tänker följaktligen på samma sak när vi hör ordet fika: café, samtal, dryck, bulle. Så här definierar en Facebook-medlem ordet: “Coffee or no coffee, the idea with fika is that you eat something sweet at the same time as you are having a meaningless (or meaningful, if you wish) conversation with a friend/family member/cutie… What you drink at the occasion is a matter of taste. That’s what fika is all about!

Om lagom finns i svenskan för att svenskar värdesätter saker och ting som är lagom…vad avslöjar då ordet fika om den svenska kulturen och svenskarna?



Bilden hämtad från Kitchenbloom

10 Comments

  1. Posted October 4, 2007 at 8:32 am | Permalink

    Hej hej!
    Intressanta grejer. Minn´s att jag läst en ihopsamling avord som beskriver snö…kanske var det på DN. Blötsnö, trinnsnö, skarsnö…
    Hihi, du vet väl att fiken på tyska är knulla? :) Så att säga Do you want to fika with med? till en tysk kan leda till jobbiga förvecklingar. :)
    Men synd om danskarna som måste säga så mycket ord för en sån trevlig och enkel sak som att ta en fika ju.

    [Reply]

  2. Posted October 4, 2007 at 8:44 am | Permalink

    Det där med “fika” är ju lite dialektalt också, även inom Sveriges gränser. Så har i alla fall jag förstått det. I vissa delar av landet betyder det alltid enbart en kopp kaffe, i andra delar kan “kvällsfika” betyda en hel middag.

    [Reply]

  3. Posted October 4, 2007 at 8:53 am | Permalink

    Hej! Jag talar svenska, är finlandssvensk… men här säger vi inte heller fika. Istället säger vi att vi ‘går på kaffe’ (vilket helt tydligt är en översättning från finskan), oberoende om vi tänker dricka kaffe eller te… eller bara ta en paus från arbetet. Dethär att ‘gå på kaffe’ det hör mycket nära ihop med arbetet. Kanske är det till och med det viktigaste i arbetslivet, kaffepausen. :) Men kaffepaus eller kafferast är ju svenska… tror jag. Använder man de uttrycken i Sverige? Och hör fika alls ihop med arbetslivet?

    Jag tycker fika är ett bra ord. Då kan den ena dricka kaffe och den andra te eller något annat.

    Undrar om det alls hör ihop med ordspråket, ‘den som fikar efter mycket, mister ofta hela stycket’….? Jag fikar ofta efter fika, men för det mesta slutar det väl… eller som jag vill! :)

    [Reply]

  4. Posted October 4, 2007 at 8:53 am | Permalink

    Förra året lärde jag känna en australiensisk utbytesstudent här i Lund. Vi pratade bara engelska när vi sågs men hon hade börjat använda ordet fika för det som hon annars skulle kalla “have a coffee” eller nått liknande… Hon avslutade även alla sms med kram, vilket var rätt kul, det hade hon ju också snappat upp från svenskan.

    [Reply]

  5. Posted October 4, 2007 at 12:24 pm | Permalink

    Du skall nog inte använda ordet i Italien, där betyder ordet det kvinnliga könsorganet.

    [Reply]

  6. Posted October 5, 2007 at 11:00 am | Permalink

    Jo det där med fika – det borde definitivt införas i andra språk också. Jag vet att jag sa det till min norska väninna, “ska vi ta en fika?” och till min förvåning märkte jag att hon inte riktigt förstod mig. LOL. I min egen blogg har jag redan infört “fika” i mina engelska översättningar! För det är så kringelikrokigt att skriva “had a cup of coffee” – det säger liksom inte det jag vill säga. Dessutom dricker jag inte kaffe. LOL

    [Reply]

  7. Liza
    Posted October 5, 2007 at 3:52 pm | Permalink

    Okej, fika verkar inte vara ett bra alternativ vare sig på tyska eller italienska! ;-)

    Saom: Vad intressant…kanske har du rätt… kanske har fika olika betydelser i landets olika delar.

    CarulMare: Tack för ditt intressanta inlägg! Bra infallsvinkel det här med i vilket sammanhang man kan kalla fika för fika. Ja, kan man t.ex. fika på arbetstid? Jag vet inte? Kaffepaus passar nog bättre här.

    Linnea: Min kompis har också anammat det svenska ordet fika!

    Mia: Nämen, vad spännande att du har stött på svårigheten med översättning av ordet fika i din blogg och skoj att du har valt att hålla fast vid det svenska begreppet!

    [Reply]

  8. maria
    Posted October 5, 2007 at 3:55 pm | Permalink

    Kul inlägg!!

    [Reply]

  9. Henning
    Posted October 9, 2007 at 9:50 am | Permalink

    Jag tänkte kommentera något annat än själva fika-temat. Det är inte meningen att vara så himla von-Oben, men den här myten om Grönlänningar och snö är ett av mina favoritämnen. Jag ska inte dra hela historien om hur den uppstod utan nöjer mig med att lite kort säga något om varför det inte stämmer.

    För det första är det inte helt lätt att peka ut vilket språk man skulle mena, men det rör sig här antagligen om Kalaallisut, som är ett eskimå-aleutiskt språk. Ord i den här språkfamiljen bildas av ett rotmorfem till vilket fogas väldigt många suffix. Det innebär att ett enda ord kan motsvara hela fraser i ett språk som svenska. exempelvis består ordet “tusaatsiarunnanngittualuujunga” (från språket Inuit) av ett rotmorfem och fem suffix, det betyder någorlunda ordagrant: “Jag kan inte höra särskilt bra” (ungefär: att höra – bra – kunna – inte – väldigt mycket – Jag). Om man räknar varje ord som har något av de olika “snörelaterade”-rötterna (api- “snö som täcker något” qani- “snöflinga” plus ett antal till) och deras suffix som ord för snö så finns det faktiskt flera miljoner ord för snö i Kalaallisut, Inuit, Yupik och de andra eskimå-aleutiska språken. Jämför med svenska där vi kan säga exempelvis snö, skare och driva, men också snöboll, snöslott, snöhög, snöhögsslott, snöbollshög, smältsnö, eller varför inte: snö som faller, gå i nysnö, rulla en snögubbe o.s.v. Uttryckskraften skiljer sig alltså inte så mycket.

    Myten har antagligen uppstått både på grund av okunskap om de här språkens morfologiska system, och för att stödja den långt ifrån okontroversiella teorin att språket i stort speglar vår världsuppfattning (något som tycks omhuldas ganska starkt av Fredrik Lindström). Lingvisten Benjamin Whorf (som var med och skapade teorin) menade att avsaknaden av ett ord för “bara snö” visade att talarna av Kalaallisut tänkte sig de olika snötermerna (fallande snö, liggande snö) som konceptuellt helt olika, alltså på ungefär samma sätt som vi skiljer på, säg luft och mark. Man kan ju fråga sig om vi på samma sätt inte ser att begrepp för olika typer av vattenansamlingar (hav, tjärn, sjö, göl) är besläktade för att det saknas överordnat ord.

    Jag vill verkligen inte ta ifrån dig nöjet att fundera över varför olika språk uttrycker samma saker på olika sätt, det gör jag själv också, men ofta kan man dra lite höga växlar på något, framför allt när det handlar om ords betydelser. Hoppas att uppgörelsen med Grönlandsmyten väcker fler frågor om språk än vad det ger svar.

    Det blev nog inte så väldigt “lite kort” det där, känns som att jag inte får skriva av mig ordentligt på dagarna kanske?

    [Reply]

  10. Hans Ohlsson
    Posted November 16, 2012 at 4:06 pm | Permalink

    Kaffeeklatsch!

    [Reply]

Skicka en kommentar

Your email is never shared. Required fields are marked *

*
*